Fobier, filmer och lite såntdär

Hippopotomonstrosesquipedaliofobi. Så heter det när man har fobi för långa ord.
Igår satt jag och skrev upp ungefär 200 olika fobier i min studiebok. Tycker synd om den som har Phronemofobi - rädsla för att tänka.
Parafilier jobbade jag också med. Det finns människor som tänder på att köra tåg, och andra som tänder på att slicka ögon. I'm having fun :D

Idag ska jag göra ett par saker i alla fall; Göra en Chibi-sminkning och -frisyr, måla om naglarna, köpa en miniklänning från Queen Of Darkness, leka med Gina, göra ett profileringstest och kolla på Tale Of Two Sisters och Ice Age 3. Ice Age 3 är hur bra som helst, jag garvar alltid lika mycket :) Ice Age-filmerna är helt enkelt genialiska.

Och i helgen ska jag ta en tragus, äntligeeeeeeeeeeeen!
(Jag är inte lika entusiastisk om den där industrialen, den är nämligen känd för att vara den mest smärtsamma piercingen, så vi får se vad som händer med den. Dock är den ju också känd för att vara den snyggaste, så...)

Det finns saker som inte går att förlåta

Jag har skrivit en dikt. (Igen, men den här blev liksom... ganska bra.)
Det blev på engelska eftersom det blev helt omöjligt att hitta så många rim på svenska. Menmen :)

http://www.poeter.se/viewText.php?textId=1169443

Idag hände en sak som påminde mig om det som hände den 1 april detta år, i våras alltså. Det var en jättehemskt sak som jag gjorde, och jag kommer aldrig någonsin att förlåta mig själv.
Jag tänker inte berätta vad det var, men jag kan göra en liknelse;
Kom på det i världen som du helst vill ha. Tänk dig nu att en snubbe kommer fram till dig, räcker fram detdärsomduvillha och säger: "Här, vill du ha den här?". Du blir överväldigad, förlorar kroppskontrollen för en stund och råkar svara nej.
Ingen vet varför, men det är sådant som händer. Kan det bli värre? Ja.
Tänk dig att snubben räcker fram detdärsomduvillha och säger: "Här, vill du ha den här?". Du råkar svara nej precis som i exemplet ovan, men den här gången säger snubben: "Nejmen, ta den. Jag vill att du ska ha den. Snälla, ta den."
Och ändå säger du nej, fastän du förstås skulle vilja ha den ("Den" är ju trots allt det du vill ha mest i hela världen).
Jag gjorde alltså det här. Kan man säga (detta var en liknelse, som jag skrev). Det här är självförakt på högsta nivå. Jag vill inte ens tänka på det. Hela mitt liv hade varit förändrat om jag bara inte hade varit så jävla korkad för en gångs skull.
Hoppas du fattar, för jag är inte världsmästare på att förklara heller.

Nu ska jag köpa en ny råtta, för Bernie är otroligt ensam och deprimerad efter att hon såg sin syster dö.

Sov gott

Älskar dig Elma,

vila i frid.

Elma

Jag mår inte bra. Inte bra alls. Livet går verkligen inte min väg just nu.
Därför lyssnar jag på depp-musik i form av ett utav världens bästa band; The Birthday Massacre. Nej, det är faktiskt inget fel på depp-musik.
Elma är sjuk. Min älskade flicka är sjuk och kommer kanske att dö. Och det finns ingenting i hela världen som jag kan göra. Hon har inte ens levt klart halva sitt liv och hon är så oskyldig som hon kan bli. Om det är någon som borde straffas så är det jag.

(Råtta. Skratta inte; råttor är ett utav de mest intelligenta smådjuren och man kan verkligen lära känna dem på riktigt. Jag älskar mina två flickor över allt annat, och det vet de.)

Ett mycket varmt välkommnande...

Eller inte.
Jag kom just hem från Ungern där jag har tillbringat två veckor. Skolan börjar i övermorgon och ingenting kommer att vara som det ska. Flaggan kommer att hänga på halvstång.
En kille i min parallellklass har dött i en olycka.
Jag kände honom inte ens. Vi gick i samma spanskagrupp.

Jag undrar om han hade en lista på saker som han ville göra innan han skulle dö - såsom jag har. Jag undrar om han hade framtidsplaner. Jag undrar om han var kär i någon och undrade om hon var kär tillbaka. Hon kommer aldrig att få veta det. Jag undrar om han hade bestämt sig för att göra någonting dagen därpå, men så hann han aldrig göra det. Han kanske hade sett något snyggt klädesplagg som han ville köpa, men så hann han inte köpa det.
Jag undrar vad hans sista tanke var.
Jag undrar hur hans kompisar mår. Jag kan inte leva mig in i hur det skulle kännas om någon utav mina kompisar skulle dö.
Jag undrar om det finns en tjej som var kär i honom, och jag undrar hur hon mår nu. Hon kanske önskade hela tiden att han skulle titta på henne, hon kanske undrade hela tiden om han gillade henne. Nu kommer hon aldrig att få veta.
Jag undrar hur många utav hans hemligheter som ingen någonsin fick veta, som nu försvinner tillsammans med honom.
Jag undrar om han har internet-vänner som nu aldrig kommer att få veta att han har dött.
Jag undrar om han hatade livet eller om han älskade livet eller om han helt enkelt inte brydde sig.

Det känns så konstigt.
Tänk om jag dör imorgon.

Happy birthday, you're a murder tramp

Jag älskar The Birthday Massacre.
Och jag fyller år idag. Från och med idag får jag köra moped, ha sex med personer som är 15+, gå på barnförbjudna filmer, stå med i alla register, hamna i fängelset, pierca mig utan tillåtelse, osv.
Jag har fått några trevliga presenter också, bland annat en utav mina favoritfilmer på DVD, ett presentkort från Blue Fox (1000 kr) och The Birthday Massacre's andra album Violet, som har en massa utav mina favoritlåtar. Play Dead, Happy Birthday, Blue, Nevermind...
Dessutom har jag färgat håret. Korkad som jag är så tog jag permanent färg istället för toning i affären, så jag hoppas att jag kan stå ut med lilasvart hår ett tag. Men det tror jag nog, för jag passar i det. Hade det varit rött eller grönt hade det nog varit svårare. :)
Imorgon ska jag ut till stan och göra något... Funderar på att pierca mig imorgon eftersom jag inte har så många andra dagar innan skolan. Jag åker till Ungern imorgon kväll. Eller så tar jag en synål och lite desinfektionsmedel och gör det själv, det borde väl inte vara alltför svårt heller (hej och välkommen Oansvarig).

Om någon vet hur en iPod touch fungerar så skulle jag behöva lite hjälp, fick nämligen en sådan i present också och jag har ingen aning om vad jag ska göra.

Vem älskar inte uppehåll?

Jag har faktiskt en anledning till att inte ha skrivit.
Två, egentligen.
1. Jag har varit i Holland. KALABALIK när Holland kom vidare till finalen i fotbollen, och sedan total misär när de förlorade. Men ändå; yay, jag har blivit sportintresserad! (Nåja).
2. Jag har varit smått deprimerad. Eller inte smått, jag är nog inte kvalificerad nog att bedöma det. Har knappt orkat gå upp på mornarna, varit nedstämd hela tiden och allt det där. Hah, nu är det i alla fall slut med det.

Livet har tagit en vändning!
Fick ett brev i posten idag där det stod att min konfirmationsgrupp ska ha återträff i september. Ingen på denna skräpiga jord kan förstå hur lycklig jag blev när jag läste det. Jag grät och skrattade om vartannat, kunde inte tro det. Det finns nätter då jag har legat och liksom önskat att det skulle komma just ett sådant brev men jag kan lova, jag trodde ALDRIG att det skulle hända. Prästen var väldigt klar och tydlig med avskedet och det var kul att känna er.
Nej, det finns inga ord.

Och ja, mitt hår är rött. Frisören vägrade bleka hela håret (?) så hon gjorde slingor istället. Sjukt fult. Nu är en slinga blekt i solen, så den är orange. Det ser fullkomligt patetiskt ut. Brunt- och rödrandigt hår med en tjock, orange slinga i. Wow, here comes some hot stuff.
Ska färga det svart snarast. Jag var snyggast så, hittade några gamla egobilder från den tiden.

Snart fyller jag år. :)